Jesaja53
Det 53:e kapitlet i profeten Jesajas bok, som återfinns i Gamla testamentet, är den kanske speciellaste och mest tydliga profetian om Messias.
Bibelns hebreiska skrifter (hebr. Tanakh), som kristna kallar Gamla testamentet, innehåller många profetior. Kristna tror att dessa profetior får sin slutgiltiga uppfyllelse i Messias. Flera av dessa profetior finns i Jesajas (Yeshayahu) bok. Jesaja var en profet som fick sin kallelse 740 f. Kr. Han förkunnade i Jerusalem under ca. 50 år.
I 53:e kapitlet finns en stark såväl som tydlig profetia. Egentligen inleds den redan i 52:a kapitlets 13:e vers. Den talar om en lidande tjänare som ska:
- Upphöjas.
- Hans utseende ska fördärvas (genom misshandeln)
- Han ska bestänka många folk (med försoningsblod, kopplat till offrandet i Gamla testamentet)
- Personen såg ut som en vanlig människa, många människor insåg inte att han var Messias
- Personen led och dog
- Personen tog våra sjukdomar och vår smärta på sig
- Personen blev straffad istället för oss, för att vi skulle få frid och helas
- Det var Guds vilja, Gud gjorde personen till ett skuldoffer
- Personen ödmjukade sig
- Personen är Lammet som offrades
- Personen var syndfri
- Genom denne person förklaras vi rättfärdiga
- Personen utgav sitt liv, räknades som förbrytare istället för oss, och gick in i överträdarnas ställe.
Lite längre ner citerar jag profetian från Svenska Folkbibeln 2015, med en inledning från 52:a kapitlet.
Kristna menar att denne person är Messias, dvs Jesus.
Den viktigaste versen
Något särskilt spännande med Jesajas bok är att kapitel 40-66 är en geometriskt uppbyggd text, med sin viktigaste vers i mitten. 40-66 är 27 kapitel, indelat i tre delar med nio kapitel i var del. Den mittersta delen (52-54) har Jesaja 52:13-53:12 i mitten, och den texten faller i fem delar med tre verser i varje. Den mittersta av de fem är Jesaja 53:4-6, och då blir den centrala versen i hela denna text 53:5, som ger tre påståenden om Guds tjänare: ”(1)Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. (2)Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och (3)genom hans sår är vi helade.” Du kan läsa hela kapitlet längst ned på denna sida.
Straffet blev lagt på Messias, Jesus, för att vi skulle få frid – det är Jesajas, och hela Bibelns, viktigaste budskap.
Förändrade liv
Både judar och icke-judar berättar att deras nyfikenhet för Messias har väckts efter att ha läst Jesajas 53:e kapitel, och många vittnar om att kapitlet starkt bidragit till deras frälsning. Hör och se mer här.
Kristna tror att personen som omnämns i Jesajas kapitel 53 är judarnas och hela världens Messias: Jesus (Hebr. Yeshua) som dog på korset. Han tog våra synder på sig så att vi ska få förlåtelse från Gud.
Här kan du läsa Jesaja 53, med inledning ur 52:a kapitlet.
”Se, min tjänare ska handla vist.
Han ska bli hög och upphöjd,
mycket hög.
Liksom många häpnade över dig,
så ska hans utseende
fördärvas mer än människors
och hans gestalt
mer än Adams barn.
Så ska han bestänka många folk.
Inför honom ska kungar
förstummas,
för de får se något
som aldrig berättats för dem
och förstå något de aldrig har hört.”
(Jesaja 52:13-15)
”Vem trodde vår predikan?
För vem blev Herrens arm
uppenbarad?
Som en späd planta
sköt han upp inför honom,
som ett rotskott ur torr jord.
Han hade varken skönhet
eller majestät när vi såg honom,
inget utseende som vi drogs till.
Han var föraktad
och övergiven av människor,
en smärtornas man
och förtrogen med lidande.
Han var som en
som man skyler ansiktet för,
så föraktad att vi inte
respekterade honom.
Men det var våra sjukdomar han bar,
våra smärtor tog han på sig,
medan vi såg honom som hemsökt,
slagen av Gud och pinad.
Han blev genomborrad för våra brott,
slagen för våra synder.
Straffet blev lagt på honom
för att vi skulle få frid,
och genom hans sår är vi helade.
Vi gick alla vilse som får,
var och en gick sin egen väg.
Men all vår skuld
lade Herren på honom.
Han blev misshandlad,
men han ödmjukade sig
och öppnade inte sin mun.
Som ett lamm som förs bort
för att slaktas,
som ett får som är tyst
inför dem som klipper det,
så öppnade han inte sin mun.
Genom våld och dom
blev han borttagen.
Vem i hans släkte betänker
att när han rycktes bort
från de levandes land,
blev han plågad på grund av
mitt folks brott?
Han fick sin grav
bland de ogudaktiga
men var hos en rik vid sin död,
för han hade inte gjort något orätt,
och inget svek fanns i hans mun.
Det var Herrens vilja
att slå honom och låta honom lida.
När du gör hans liv
till ett skuldoffer,
får han se avkomlingar
och leva länge,
och Herrens vilja ska ha framgång
genom hans hand.
Genom den möda
hans själ har utstått
får han se och bli tillfreds.
Genom sin kunskap förklarar
min rättfärdige tjänare
de många rättfärdiga,
och han bär deras skulder.
Därför ska jag ge honom
de många som hans del,
och de starka ska han få som byte,
eftersom han utgav sitt liv i döden
och räknades bland förbrytare,
han som bar de mångas synd
och gick in i överträdarnas ställe.”
(Jesaja 53)