Det finns många olika bibelöversättningar på marknaden. Vad är skillnaderna mellan dessa, och vilken Bibel borde man använda? I denna första artikel av tre berättar jag om olika sätt att översätta Bibeln.
Bibeln är skriven på hebreiska, grekiska och arameiska. Originalen är inte längre tillgängliga, utan vi har bara senare avskrifter. Detta skapar tre problem vid översättning:
- Hur ska man översätta de gamla språken till förståeliga moderna språk?
- Hur ska man veta vad som stod i originalen?
- I vilken grad ska man anpassa texten till vår tankevärd?
Jag ska försöka svara på var och en av frågorna i tre artiklar, och börjar med den första.
Bibelöversättarens dilemma
Det finns ett problem som man ställs inför när man ska översätta vilket ord som helst från ett språk till ett annat, nämligen att ord ofta betyder olika saker på olika språk. Ta det norska ordet dugnad. Svenska vänner har bett mig förklara det på svenska – men det finns inget svenskt ord för det. Jag måste beskriva det som ”frivilligt samarbetsprojekt utan ekonomisk vinst.” Ungefär. Men alla norrmän har en stark relation till begreppet dugnad, inte minst på grund av den ”dugnadsanda” som präglade landet efter andra världskriget.
Samma dilemma uppstår för bibelöversättaren. När aposteln Johannes säger att Ordet ” blev kött och bodde bland oss” (Johannes 1:14) använder han det grekiska ordet skēnóō för ”att ta boning.” Skēnóō betyder bokstavligen ”att slå upp sitt tält”. Man kan alltså säga att ”Ordet tältade ibland oss.” För oss moderna människor låter det som om Ordet var ute och tältade i naturen, och därför blir det naturligt att man översätter det med ”bodde” istället. Å andra sidan knyter Johannes med detta ord an till Gamla testamentets berättelse om uppenbarelsetältet, stället där Gud uppenbarade sig själv för Israel. Och, för det tredje, var skēnóō ett helt vanligt ord för att bo på ett ställe, och det användes i Uppenbarelseboken 12:12 om de som bor i himmelen. Tältar man i himmelen?
Detta är det dilemma som är en av orsakerna till att det idag finns en variation i översättningarna. Någon försöker bevara originalets ordval så långt det går, och översätter ett ord på samma sätt var det än dyker upp. Det kallas för formell ekvivalens och präglar till exempel 1917 års översättning. Åkessons översättning är också ett tydligt exempel på formekvivalens.
Dynamisk ekvivalens
Den andra möjligheten är att översätta på ett mer dynamiskt sätt. Man ser då mer på vad som känns naturligt för en modern läsare. Bibeln är inte skriven på ett arkaiskt språk, utan på det språk som då var modernt, och det borde också reflekteras när vi läser på vårt språk. Det kallas för dynamisk ekvivalens. Sådana översättningar måste försöka sätta sig in i författarens tankevärld – något som kan vara nog så vanskligt. Det är lättare att översätta en mening ord för ord än att fråga sig: ”Vad menade författaren när han skrev detta?” Låt oss återigen ta Johannes 1:14 och se hur Bibel 2000 översätter versen: ”Och Ordet blev människa och bodde bland oss …”
Ordet ”människa” heter på grekiska ánthropos, men det är inte ordet som Johannes använder här. I stället används sárx, som betyder ”kött”, något de flesta översättningar också använder. Så varför har inte översättarna till Bibel 2000 använt ”kött”? Kan de inte grundläggande grekiska? Jag har inte pratat med dem, men jag har läst kommentarer från andra översättare om just detta bibelord. Problemet ligger i vår kulturella förståelse av ordet ”kött”, och de olika sätt som ordet används i Bibeln. När aposteln Paulus talar om ”vårt kött” menar han ofta våra naturliga drifter och syndiga natur. Han säger att i hans kött bor ingenting gott (Romarbrevet 7:18). Men när Johannes talar om kött, använder han det för att tala om Jesu fysiska kropp. I sitt första brev skriver han:
”Så känner ni igen Guds Ande: varje ande som bekänner att Jesus är Kristus som kommit i köttet (sárx), den är från Gud” (1 Johannes 4:2, Svenska Folkbibeln 2015).
Här översätter Bibel 2000 med ”har kommit i mänsklig gestalt”. Så det är inte fel att översätta sárx med ”människa” eller ”kött”, det är bara ett annat översättarval, men något det kan vara värt att tänka på när man läser Bibeln.
Parafrasering
Den tredje kategorin av översättningar är parafraser. På svenska finns till exempel Nya Levande Bibeln och The Message (Eugene Petersons engelska översättning, som också finns på svenska). Nya Levande Bibeln är förhållandevis trogen mot texten, men förenklar och förklarar på ett sätt som gör att man ibland mister kontakten med grundtexten. Eugene Petersons översättning är en så omfattande omskrivning av texten att man med nöd ens kan kalla det en parafras – det är mer en fri tolkning av vad texten vill förmedla.
Vanligtvis brukar man rekommendera parafraser till de som har svårt för att förstå bibeltexten som den står – men jag skulle hellre vilja säga tvärt om. Att läsa en parafras ger en så skev bild av bibeltexten att man riskerar att hamna väldigt fel om man tar det för Guds ord. I stället ser jag parafraser som en hjälp för den som är väl bevandrad i skriften och behöver ett nytt perspektiv på texten. Men stort sett tror jag att man klarar sig bra utan parafraser – köp hellre en ”riktig” översättning med bra kommentarer.
Vilken Bibel?
Så, vad ska man använda för Bibel? En formekvivalent eller en dynamiskekvivalent? Här kommer Nalle Puh-citatet till användning: ”Båda!”. För att se hela dynamiken i bibeltexten skulle jag absolut rekommendera att läsa minst två översättningar. Om jag förbereder ett bibelstudium läser jag helst en mer ”grundtexttrogen” översättning, eftersom det tar mig närmare profeternas och apostlarnas faktiska formuleringar. Men när jag läser Bibeln i min andakt, eller för att läsa igenom en text under en viss tid, vill jag hellre använda en som flyter lättare i språket och som har modernare meningsbyggnad. På svenska använder jag Svenska Folkbibeln 2015. På engelska använder jag New American Standard Bible för bibelstudium och Todays New International Version för lätt läsning. Jag försöker också lära mig grekiska, men det tar sin tid. Fram till dess använder jag lexikon och interlinear-biblar såsom Studiebibeln i fem band. Jag använder också BlueLetterBible som finns online. Gratisprogram som E-sword kan också vara en god hjälp.
